Inget vetenskapligt manuskript är det andra likt

Inget vetenskapligt manuskript är det andra likt. Tidskrifterna har olika mallar, ämnesområdet spelar stor roll och naturligtvis det du vill föra fram. Det är därför omöjligt att ge detaljerad information om hur man skriver ett manuskript, men lite goda råd om hur man bäst (enligt min egen högst personliga erfarenhet) går till väga vågar jag mig trots allt på.
Det första man bör göra när man bestämt sig för vilken tidskrift som passar bäst för den forskning man bedriver är att noggrant kolla upp vilka riktlinjerna är för just den tidskriften, antal ord, vilka rubriker och hur de ska skrivas – och det värsta av allt – referenserna! Det är måttligt roande att skriva om det man med blod, svett och tårar lyckats åstadkomma.
När man väl gjort en disposition över manuskriptet är det dags att sätta igång med forskningen! Jo, du läste rätt! Det sparar dig mycken möda att börja med manuskriptet innan du ens börjat göra din undersökning.
Det första man gör (eller borde göra) när man ska studera något är att läsa in vad som redan gjorts! Man lär sig mycket av andras arbeten. Passa då på att studera hur de skriver. Det är väldigt få som föds som "skrivargenin" och i väntan på sin egen erfarenhet är det okej att härma – skrivstilen, inget annat!

När jag själv var aktiv forskare och publicerade, skrev jag manuskriptets olika delar i följande ordning:

Introduction

Berätta vad man vet idag. Det är det du just läst in. Beskriv även vad ditt syfte med studien var.

References

Listan kan behöva kompletteras vartefter och en del kanske faller bort. Skriv direkt som den tänkta tidskriften vill ha dem!

Materials & Methods

Beskriv ditt material och hur du gjorde – detaljerat! Vem som helst ska kunna göra om studien. Detta avsnitt kan behöva modifieras om något går snett och man måste "ta en annan väg". Låt det inte bli pratigt. Kort, klart och tydligt ska det vara.

Results

Redogör för resultaten. Siffror gör sig bäst i tabell eller i diagram. Redogör inte för siffror i både text och tabell/diagram!    Gör inga jämförelser om du inte har statistik!

Detta avsnitt ska inte innehålla diskussion. Även här gäller kort, klart och tydligt.

Discussion

Detta avsnitt ska inte innehålla resultaten igen! Detta är svårt och när man är nybörjare känns det nästan omöjligt. Det handlar om hur man formulerar sig. Kolla hur man har skrivit diskussionen i de publikationer du läst inför din undersökning. I detta avsnitt jämför man sina resultat med andras resultat (aldrig tvärtom). Om något är "sant" eller inte, avgörs av statistiken! Skriv aldrig att dina studier visat att det är på ett visst sätt. Använd ord som möjligen, troligtvis, eventuellt, med hög sannolikhet, m.fl. luddiga (men i den vetenskapliga världen etablerade och nödvändiga) uttryck. Som avslutning på diskussionen drar man (eventuellt) sina slutsatser och föreslår (eventuellt) vidare studier. Gå inte in på vad som (eventuellt) gick snett och vad du borde ha gjort istället – det bäddar för avslag. Dock finns en del tidskrifter som vill att man tar med det och vill man publicera där så är det bara att lyda, men då gäller det att du löste problemen…  

Conclusion/s

En del föredrar att ha ett särskilt avsnitt med slutsats/er, men krävs det inte hade jag låtit bli – om de inte är alldeles enastående förstås!

Abstract

Nu har du förhoppningsvis din undersökning "under skinnet" och kan skriva en summering av studien. Återigen kort, klart och tydligt! Inte för mycket detaljer: Vad studerade du? Hur gjorde du? (Nämn metodik, men beskriv den inte.) Vad var ditt/dina resultat? Ingen diskussion eller jämförelse med andras arbeten, men - kolla hur de gör i den tidskrift du valt.

Allmänt

Skriv på engelska direkt! Skriv inte först på svenska och försök översätta det efteråt. Det blir sällan bra!

Skriv i imperfekt, trots att du skriver i förväg! Det förutsätts ju att du har gjort studien när den publiceras.

Använd synonymfunktionen i Word. Tjat är trist och som man säger: "Variety is the spice of life!"

Var objektiv i ditt skrivande. Forskning har inget med åsikter att göra. Tja, om du inte arbetar med sådant förstås. Filosofisk forskning kan mycket väl innehålla åsikter.

Hur långt ska ett manuskript vara? Det beror naturligtvis på hur omfattande ditt arbete är. Men tänk på hur du själv reagerar när du sitter med en bunt publikationer som vardera är på tio-tjugo finstilta sidor. Läser du varje ord i alla? Nehej? Idealisk omfattning är 5-6 sidor i tryck. Då blir du "garanterat" läst! Träna på att uttrycka dig kort och koncist. Det vinner du på i längden.

Har du fastnat i ditt skrivande? Klicka på Skrivcoach

  • Personlig service
  • Punktlighet
  • Professionalism

Kvinnet

www f2014

Dr Lilian Westlin

Dr Lilian Westlin
Dr Lilian Westlin